Vi går här nere, här på jorden & håller varandra i handen.

Vi går tillsammans på en sandstrand genom livet, dina fotsteg tätt intill mina. Jag viskar till dig :

"Jag kommer alltid att vandra bredvid dig, min allra käraste syster. Alltid!"

När vi sedan lämnat jorden, kommit upp till himlen och satt oss på ett moln för att se ner på det som en gång varit så ser du ner på sandstranden vi en gång vandrade på. En stund i livet som vi levde så ser du bara ett par fotspår på stranden.

Du ser på mig och säger :

"Syster, när vi vandrade där nere så lovade du mig att alltid gå vid sidan av mig. När jag nu tittar ner så ser jag bara ett par fotspår under perioden då mitt liv var som allra svårast. Varför?"

Jag ser på dig och säger : "Jo.. det var då jag bar dig på mina axlar".

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har flyttat min blogg. Kika in på mitt nya place! :) www.nouw.se/lindapernilla ...

Kommer inom kort flytta bloggen! Mer info kommer ^^ 1196666529 ...

Godmorgon! Myser med min sjukling framför barnkanalen. Igårkväll kräktes han två gånger & jag slet fram handsprit och såg framför mig hur Matthias också skulle bli sjuk och att vi skulle behöva skjuta på att Hugo skulle komma hem pga smittan. Men ...

Sjukstuga. Hög feber & spyor. Låt mitt lilla gryn bli frisk! ...

Hej & hå.   Här hemma har mamman i familjen åkt på årets första dängförkylning. Kroppen orkar ingenting & iprenen flödar. Känns dock bra att det har brytit ut ordentligt så man slipper gå och vara smårisig i flera veckor. Snart är jag på G igen! ...