Godkväll.

Har nu äntligen fått ner röva i stolen och ska försöka kleta ner några rader. Varken tiden eller lusten finns. Eller jo, dom finns.. men dom samarbetar inte riktigt. Finns lusten så finns inte tiden och tvärtom. Men nu ska jag ge det ett försök!

Så. Vad fan händer?

Jo. I söndags fyllde min lillasyster 18 hela år! 18. Myndig. Vuxen. Näe, det är liksom svårt att förstå! Sitter och tittar tillbaka i album sedan vi var små, och där är hon.. den där lilla krabaten som man fick hjälpa upp överallt, som man jävlades med så fort man fick tillfälle (läs när mamma tittade bort), som man alltid skyllde på när man gjort jävelskap & som man älskade så innerligt hårt! Jag måste ju (tyvärr) erkänna, att min lillasyster blev den söta av oss två! Hon var grönjävligt gó som liten, och fortsätter att vara den söta. Orättvist - jag fick liksom varken hjärna eller utseénde. Taskiga gener!

Så.. vi spenderade söndagen i Järbo för att fira gumman efter att jag slutat praktiken.

Idag är det alla hjärtans dag. Och jag bara älskar att logga in på facebook dagar som denna!

"Åh, pussipussigull med min ääääälskade idag! Massor av rosor och kärlek och choklad och underbart mysipysi. Åå, så puttinutt!"

"Får fira den här jääävla skitdagen helt jävla ensam.. sitt ni och pussgulla med era jävla respektive så kan jag sitta här och tycka synd om mig själv. Uuuhbuuuhhuuh!"

"Ser jag ett till jävla hjärta så slår jag sönder datorhelvetet!!!"

"Jaaaa, men vi veeeeet att det är allahjärtansdaaaag, alla jävlar behöver inte skriva det!!!!"

Ja, det är skitkul hur folk reagerar olika på dagar!

Jag är inte ett dugg romantisk av mig. Skulle jag få för mig att kasta en massa rosenblad på sängen och tända ljus och sätta på mig råsexiga underkläder så skulle nog Matthias svimma, så det känns ju liksom onödigt att hålla på så!

Men att köpa hem gott fika, en liten blomma och en nalle (som ändå försvinner i flytt/städ/rens) kan ju vara mysigt! Så det gjorde jag till min man. Hugo fick en tidning med pyssel och en onepiece, som så lägligt kom med posten idag!

Han älskar den. Tack & lov! Sedan fikade vi (Hugo smällde i sig fikat på två minuter och drog sedan iväg för att leka), men jag och Matthias satt och kukkelura en stund, tillsammans, bara vi.

Av Matthias fick jag en ask med gelehjärtan som smakade ljuvligt! Och så fick jag.. en.. VÅG! Jag älskar min karl, men jag vet inte hur jag ska ta detta! "Den är till oss båda.. alltså.. den är bra att ha nu". Hjälp mig förstå?

En pik? Förmodligen.. synd, Matthias. Du är delaktig i min viktuppgång du också ;-) Och jag är inte delaktig i din!

Nu känns det verkligen att magen växer! Hahahaha, vadå magen? Det är inte bara magen som växer. Jag satte på mig stringtrosor idag och förvånades över vart fan "kanterna" på trosorna tog vägen? Jaha, däääär! Inne i fläsket på sidorna! Jo, jag har bli'tt stor och har nu helt och hållet förstått att "sexigheten" försvunnit!

Hejdå känslan av att ibland kunna känna sig som Shakira, Hej känslan av Björnes magasin! Ja än't bitter! Men fan, vart finns charmen med detta? En tussinussbebis om ett halvår, naturligtvis! Men mjukisbrallor och en urtvättad t-shirt är fan inte min grej längre! Och då har jag inte gått sådär skitlångt! YEEY!

Imorse hade jag och Hugo en diskussion (läs ett helvete). Han  har en egen vilja av stål, och han verkligen toktestar mina gränser till max! Bägaren rinner liksom över & imorse ville jag bara sätta mig på närmsta jävla flyg till.. någonstans.. och inte komma hem förän han tar studenten! Tack och lov så ändras dom känslorna!

När jag hämtade honom från skolan idag så pratade vi igenom allt på hemvägen, förklarade varför jag blev arg och han förklarade på sitt vis. Idag har han varit en ängel här hemma. En liten protest när han skulle hoppa in i duschen, men jag tror han insåg att det inte var någon idé att jävlas.

Har nyss suttit och kikat igenom lite bloggar. Inser att man håller det jävliga borta från många bloggar! Att vissa kliver upp på morgonen med sin solstråle till son/dotter, hoppar iväg till dagis och skola med solstrålarna bländande mot ansiktet, lämnar ett barn som ler och vinkar, hämtar ett barn som klär på sig utan protester, vinkar till frönkarna och följer sedan med hem för att heeeelt som vanligt hjälpa till med matlagningen som tar 1-2 timmar, äter snällt och fint vid bordet och nattas sedan efter en puss på kinden, sover inom 5 minuter. Fan, vad gött! Vart har ni hittat era barn? Och hur fan gör ni? Det jävliga måste ju hållas undan, eller!? För annars behöver jag gå en kurs hos er.. nu.. DIRR!

Hur ser våran dag ut? Det vill ni fan inte veta!

Nu ska jag fortsätta plugga, om jag orkar! Lilleman sover. Tror han hade växtvärk innan han slocknade. Vilket absolut inte accepteras. Han är just nu endast ett huvud kortare än mig! Blir han längre så får jag börja använda platådojor!

Matthias sover.. tror jag? Det är tyst där inifrån sovrummet.. eller ja.. han brukar inte låta så jävligt annars heller.

Ett helvetes långt inlägg. Så. Gnäll in't.